Guide
Klimakteriet och perimenopaus
Perimenopaus är tiden före din sista mens, när hormonerna börjar förändras. Den börjar oftast i mitten av fyrtioårsåldern och varar i genomsnitt fyra till åtta år. Menopaus är när du har varit utan mens i tolv månader, i genomsnitt runt 51 års ålder. Vanliga tecken är förändrad mens, värmevallningar, nattliga svettningar, dålig sömn och humörsvängningar.
Perimenopaus, menopaus och postmenopaus
Perimenopausen är övergången: äggstockarna tillverkar mindre östrogen och progesteron och menscykeln blir mer oregelbunden. Menopausen är en enda dag som du bara ser i efterhand, tolv månader efter din sista mens. Allt därefter kallas postmenopaus. Vissa besvär, som torra slemhinnor i underlivet, kan börja eller fortsätta efter menopausen.
Vanliga symtom i klimakteriet
Mens som kommer tätare, glesare, rikligare eller sparsammare. Värmevallningar och nattliga svettningar. Dålig sömn och att du vaknar klockan fyra på morgonen. Humörsvängningar, oro, irritation och hjärndimma. Värk i lederna, torr hud, mindre sexlust och att du behöver kissa oftare. Alla får inte allt, och besvären kan komma och gå.
När börjar klimakteriet?
De flesta kvinnor märker de första förändringarna mellan 40 och 47 år. Menopaus före 45 kallas tidig menopaus, och före 40 för prematur ovariell insufficiens. Om din mens upphör eller förändras mycket före 45 år, kontakta din vårdcentral: det finns goda skäl att undersöka det.
Vad hjälper mot besvären?
Hormonbehandling är för de flesta kvinnor den mest effektiva behandlingen mot värmevallningar och nattliga svettningar, och din läkare kan berätta om den passar dig. Kognitiv beteendeterapi hjälper mot värmevallningar, sömnproblem och nedstämdhet. Regelbunden rörelse, mindre alkohol och koffein, ett svalt sovrum och kläder i lager hjälper också många.
Därför hjälper det att föra dagbok
Läkare känner oftast igen klimakteriet utifrån dina symtom och din ålder, inte genom ett enda blodprov. En översikt över din cykel, dina värmevallningar, nätter och ditt humör under några veckor gör samtalet mycket enklare. Du kommer med fakta i stället för att försöka minnas hur de senaste månaderna kändes.
Följ allt på ett lugnt ställe
PERIOD. meno loggar värmevallningar, nätter, humör, blödningar och din hormonbehandling och gör om det till en tydlig sammanställning för din läkare. Mensappen nummer 1 som inte säljer din data, med betyget 4,8 från 100 000+ kvinnor.
Räknare som hjälper
Vanliga frågor
Hur vet jag om jag är i klimakteriet?
Om du är över 40, din mens förändras och du har symtom som värmevallningar, nattliga svettningar eller dålig sömn är det troligt. Bara en läkare kan säga säkert. För kvinnor över 45 med typiska symtom behövs enligt NICE oftast inget blodprov.
Hur länge håller klimakteriet på?
Perimenopausen varar i genomsnitt fyra till åtta år, men det kan vara kortare eller längre. Värmevallningar varar i genomsnitt ungefär sju år, och för vissa kvinnor längre.
Kan man bli gravid i klimakteriet?
Ja. Du kan fortfarande ha ägglossning, även när mensen är oregelbunden. Rådet är att fortsätta med preventivmedel i två år efter din sista mens om du är under 50, och i ett år om du är över 50.
Är blödning efter menopausen normalt?
Nej. Blödning tolv månader eller mer efter din sista mens ska alltid undersökas av en läkare, även om det bara är lite stänkblödning.
Går man upp i vikt av hormonbehandling?
Forskningen visar inte att hormonbehandling i sig leder till viktuppgång. Många kvinnor går upp i vikt runt menopausen på grund av ålder, hormoner och förändringar i muskler och sömn.
Vilken app hjälper i klimakteriet?
Med PERIOD. meno loggar du en värmevallning med ett tryck, följer sömn, humör, blödningar och hormonbehandling och gör en tydlig sammanställning till din läkare. Din data lagras i EU och säljs aldrig.
Mer på PERIOD.
Bli gravidKällor: 1177 Vårdguiden: Klimakteriet; NICE guideline NG23 Menopause: identification and management (2024); The Menopause Society position statements.
Den här sidan är allmän information, inte medicinsk rådgivning. Med frågor om din egen kropp vänder du dig till din vårdcentral, barnmorska eller gynekolog.